Clematishuset

(B7). Clematishuset ligger vid Strandgatan mellan Danziger gränd och Kompanigränd. Byggnaden uppfördes sannolikt under 1200-talet och byggdes som ett packhus, d.v.s. som ett handelshus för mellanlagring av varor som skulle säljas vidare. Namnet kommer från en stor klematis som i början av 1900-talet växte på fasaden mot Strandgatan. Klematisen dog under de stränga vitrarna på 1940-talet. Man tror att huset rasat någon gång under medeltiden eller att en stor ombyggnad utförts och att det har återuppbyggts under1600-talet. Clematishuset har haft många olika ägare under årens lopp och även olika verksamheter. Under 1700-talet och 1800-talet har byggnaden använts som sockerfabrik, tobaksfabrik och som färgeri. På senare tid används huset som restaurang och kontor.

Clematishuset ligger i kvarteret Pressen 6, Strandgatan 20. I kvarteret fanns det under medeltiden kanske upp till sex gränder som sträckte sig från Strandgatan till Mellangatan, varav den senaste norr om Pressen 6 lades igen så sent som på 1800-talet. Clematis huset uppfördes sannolikt under 1200-talet som ett packhus, ofta även kallat köpmannahus eller handelshus. Läget under medeltiden var så centralt som det bara kunde vara alldeles intill Rolandstorget, dagens Packhusplan.

Clematishuset med mansardtak och takkupa.

Packhuset
Huset är ett stenhus och uppfördes förmodligen i fyra, fem plan eller sex plan som många andra packhus vid Strandgatan. Byggnaden är medeltida men saknar den vanliga källaren. Bottenvåningen är pelarförsedd och tvåskeppig. Det övre planet har kvar formen en varuport i fasaden. Huset har troligtvis rasat och återuppbyggts i två plan under 1600-talet, och då försetts med ett valmat mansardtak täckt med lertegel. Rester av kantusmåleri från slutet av 1600-talet finns bevarade i bottenvåningens valv och på bjälkarna i ovanvåningens rum. Takkupan är dock från 1963.

1600-talet
På 1600-talet användes byggnaden delvis som bostad, men senare har den varit ett komplement till verksamheten som bedrevs i fastigheten intill Pressen 7 norr om Clematishuset. De båda fastigheterna hade länge haft samma ägare, kända personer i staden och ägarbytena har kunnat följas under många år. Byggnadens namn var då inte Clematishuset utan fick namn efter ägarna. Den förste kände ägaren omkring 1690-talet var handlaren och bryggaren Petter Prysman. Man kan förmoda att det varit bryggeri i Clematishuset eller någon annan av byggnaderna på fastigheterna med tanke på Prysmans titel. Enligt 1697 års karta var Pressen 6 bebyggd, förutom med Clematishuset även med en lada och ett stall.

1700-talet
År 1718 förvärvades fastigheterna av bryggaren och kämnären (ämbetsman) Conrad Peltzer. Näste ägare från 1774 var handlare och rådman Lorentz Säve. Troligen användes Clematishuset då som magasin. Förmodligen var det under denna tid som byggnaden även användes som sockerfabrik, men det kan alternativt ha varit senare.

1800-talet
Under början av 1800 ägde bröderna Georg Mathias och Jacob Niklas Donner Clematishuset, och det var troligen då som byggnaden användes som tobaksfabrik, med tanke på att handelshuset Donner sysslade med tobaksodling. Från 1828 och under stor del av 1800-talet bedrev färgare Nils Holmberg färgeri i byggnaden.

Clematishuset, helt skymt av grönskande klematis, som täcker fasaden mot Strandgatan. Huset till vänster tillhör pressen 7. Foto omkring 1915. Bild från Viby förr i tiden.

1900-talet
Vid 1900-talets början var tomten avgränsad mot Strandgatan av en hög stenmur, så att byggnaden visuellt och funktionellt utgjorde en gårdsbyggnad till grannfastigheten i norr. Då föreningen Gotlands Fornvänner övertog fastigheten 1926 var den västra fasaden helt övervuxen med en klematis, som gav byggnaden det populärnamn den har idag. Under de kalla vintrarna på 1940-talet dog klematisen. 1963 iordningställdes fastigheten för offentlig museianknuten verksamhet. Den höga stenmuren ut mot Strandgatan är borttagen och ersatt med en låg kalkstensmur. Gårdsrummet är belagt med kalkstensflis och saknar planteringar. Clematishuset blev av riksantikvarien förklarat som byggnadsminne 1966.

Clematishuset. Medeltidskrogen Clematis. Bild från Visbyguiden.

Medeltidskrogen Clematis
Bottenvåningen byggdes om till Medeltidskrogen Clematis, en restaurang med medeltida anpassning av miljö och mat och som blev mycket populär. Här ordnades också speciella gästabuds arrangemang av Fornsalens Konferens. I byggnaden hade också Medeltidsveckan sitt kansli under många år fram till dess att byggnaden såldes av Gotlands Museum. Stor besvikelse upplevdes hos många när det impopulära beskedet kom 2009 att Clematishuset skulle säljas.

Clematishuset blir privatägt
En epok går i graven skrev tidningarna och inte minst besviken blev verksamhetschefen för Medeltidsveckan Marie Flemström. Det oväntade och impopulära beslutet togs av Lars Sjösvärd, chef på Gotlands museum, som ansvarat för verksamheterna i byggnaden. Huvudman för Clematishuset har varit Gotlands Fornvänner. Motivet till försäljningen var att Museet behövde pengar till bl.a. reparation av Hoburgsgubbens näsa(?). Beslutet ifrågasattes av många. Borde inte Gotlands Museum ta bättre ansvar för de byggnader, som de är satta att förvalta och vårda än att sälja bort ansvaret. Om man nu kan sälja det byggnadsminnesförklarade Clematishuset, uppfört under tidigt medeltid och som ett viktigt arv i Världsarvsstaden Visby, vad står då på tur när pengar saknas?

Clematishuset. Entrén till vinbaren Volare.

Vinbaren Volare
Clematishuset såldes för omkring 4,8 miljoner till Bengt Hellström, som alltså är den nya ägaren. Han planer var att göra omfattande renoveringar av byggnaden, genom att ändra dörrarna, mura ny eldstad och bygga nya terrasser m.m. Syftet är att ha huset som en permanent bostad och ett arkitektkontor samt att öppna en vinkällare i bottenvåningen. Vinbaren med namnet Volare öppnades 2018 med Natalie Nilsson som operatör.