Rådhuset vid Stora Torget
(B24). Rådhuset vid Stora Torget uppfördes under början av 1400-talet. Det ersatte det tidigare Rådhuset (Vinhuset, Kalvskinnshuset), där borgarsalen hade används som Rådhus. Placeringen av det nya rådhuset avspeglar hur den centrala mötesplatsen och stadens styre flyttades från Rolandstorget vid den gamla hamnen till mitten av staden och Stora Torget. Stora Torget, som anlades under 1300-talet, fick överta Rolandstorgets funktioner. Det nya rådhuset byggdes i torgets sydvästra hörn alldeles intill S:ta Karins norra sida med endast en smal gränd mellan de båda byggnaderna. Det nya rådhuset var en kopia av det gamla Vinhuset men bara hälften så stort. Man tror att rådhuset plundrades och stacks i brand vid Lübeckarnas härjningar i Visby 1525. Under mitten av 1600-talet började byggnaden att förfalla och 1866 revs de sista delarna av ruinen.
Bilden är ett utsnitt av Stora Torget från Braun-Hogenbergs Visbykartan från 1588. Till höger syns S:ta Karins kyrka och byggnaden till vänster om kyrkan är alltså Rådhusbyggnaden. Konstnären har vridit byggnaden ett kvarts varv åt vänster, för att visa den vackra arkaden mot betraktaren. Arkaden låg i verkligheten åt norr och vänd in mot torget.
Beslutet att bygga ett nytt rådhus vid Stora Torget, som ersättare för Vinhuset, där rådet haft sina möten sedan 1200-talets senare hälft, kan sannolikt baseras på två samverkande faktorer. När Vinhuset förlorade sin huvudsakliga betydelse för transit av varor och som marknadsplats genom Visbys stora nedgång som handelsstad, kom byggnaden att överges i allt större omfattning, och samtidigt tappade Rolandstorget sin centrala plats för handel och möten. Staden hade under 1200-talet till in på 1400-talet växt åt söder, öster och norr och Rolandstorget hade inte längre något centralt läge i Visby, vilket däremot Stora Torget hade fått. Rådhuset borde finnas centralt i staden, där folk samlades för att lättare kunna kungöra rådets olika beslut. En andra faktor var säkert influens från andra städers sätt att förlägga rådhuset till ett central beläget torg. Och borgarna hade förfarande råd att bygga sig ett ståtligt rådhus och placera det mitt i staden.
Byggår för Rådhuset
Tidpunkten för uppförande av rådhuset torde med ganska stor säkerhet vara omkring 1420 – 1430-talet. Dels stämmer det med tiden för nedgången i handeln och Vinhusets minskade betydelse och dels har man kunnat koppla rådhuset byggtid tidsmässigt till kända ombyggnader i S:ta Karin. Dessutom verkar det rimligt att Vinhuset började användas som spannmålsmagasin på 1480-talet efter att tidigare verksamhet upphört.
Vinhuset fortfarande användbart
Rådets förflyttning till Stora Torget kan knappas förklaras med att Vinhuset var förfallet eller brandhärjat. Rådet hade kunnat vara kvar ytterligare en tid i Vinhuset med betydligt lägre underhållskostnader jämfört med kostnaderna för ett nybyggt rådhus. Spannmålsförvaringen och senare under 1500-talet förvaring av skattetjäran tyder på att byggnaden ännu inte var fallfärdig vid denna tidpunkt.
Märklig placering för Rådhuset
Placeringen av det nya rådhuset på Stora Torget framför S:ta Karin kan tyckas lite märklig. Mer naturligt hade varit att placera rådhuset öster om och i liv med kyrkan, och på så sätt behållit torgets rektangulära form, som är naturligt för en torgbildning. Men efter kyrkans förlängning åt öster fanns det inte mycket plats kvar i detta läge för ett rådhus. Den bästa platsen var att bygga rådhuset framför kyrkan och där behövdes inte så många byggnader rivas för att skapa utrymme. S:ta Karin var ju en konventskyrka, och för dessa kyrkor är norrfasaden lite av en baksida. Man fick välja den minst störande placeringen.
Byggnadsbeskrivning
Vi vet inte så mycket om hur Rådhuset vid Stora Torget såg ut. De uppgifter som finns baseras på ett kopparstick av Georg Brauns från omkring 1598, några målningar som gjordes under 1800-talets första hälft, och utgrävningar som gjordes 1866 och 1925. Byggnaden uppfördes i kalksten, inslag av tegel har hittats i rasmassor, med måtten omkring 25×17 meter, och ungefär hälften så stort som Vinhuset, som var förebild för det nya Rådhuset. Det placerades intill S:ta Karin med endast en smal gränd mellan byggnaderna, där en strävbåge i väster förenade byggnaderna. Rådhuset byggdes med källare, bottenvåning och tre övervåningar, med indragna övervåningarna mot norr och väster jämfört med bottenvåningen, så att en terrass bildades ovanpå bottenvåningen. I bottenvåningens västra gavel fanns fyra stora portar som troligen var ingångar till saluhallar eller mindre salubodar. Portarna finns med på kopparsticket och de har delvis hittats i ruinerna vid utgrävningen 1866. Liknande portar fanns sannolikt även i norra fasaden.
Plundring och brand
Av allt att döma plundrades Rådhuset och stacks i brand vid lübeckarnas härjningar i staden 1525, då även S:ta Karin brandskadades. Skador från branden har återfunnits på kyrkoruinens norrfasad. Skadorna blev omfattande och sannolikt störtade vissa delar av Rådhuset samman och förmodligen även yttertak och valv i S:ta Karin. För att bli av med rasmassorna fylldes de ner i delar av Rådhusets källare. För att kunna fortsätta att använda byggnaden som marknadsplats, byggdes två nya rum utanför östgaveln, och fyra rum iordningställdes innanför västgaveln. Man kan också se att man försökt att återställa byggnaden i brukbart skick för vissa murar har återuppbyggts och reparerats. Portarna i Rådhusets västfasad har i ett sent skede av byggnadens tillvaro breddats när man skottat igen källaren till torgets nivå och därvid fyllt igen källartrapporna, samt breddat portarna endast ovan jord.
Rådhuset rasar
Under 1500-talet och 1600-talet var fattigdomen stor i staden. Man hade inte råd att ordentligt underhålla sina byggnader. Rådhuset vid Stora Torget, som sannolikt sorgfälligt reparerats efter branden 1525, började förfalla alltmer. Av protokoll framgår det att stenar började trilla ner från Rådhuset under 1650-talet och att man år 1661 rev delar av byggnaden. Dessa nedfallna ”takstenar”, användes till Sankta Marias kyrka. År 1679 berättar protokoll från Rådhusrätten att en mur i Rådhuset fallit ner och blockerat ingången till S:ta Karins kyrka. Byggnaden användes under 1600-talet endast för att lagra öl och vin i rådhuskällaren, förmodligen i de nybyggda rummen vid byggnadens östmur eller i de fyra rummen innanför västra muren. Det förefaller troligt, att rådmännen tagit sina lagringsprivilegier och sin öl- och vinförsäljning med sig från den stora välvda källaren i Vinhuset. År 1865-1866 revs de sista resterna av ruinen, murarna i sydväst, då fara för ett nytt ras förelåg. Innan strävpelaren mellan Rådhuset och S:ta Karin kunde rivas måste kyrkoruinen förstärkas med längs- och tvärgående stag. I samband med rivningen vidgades torget väsentligt och fick då sin nuvarande utsträckning.
Rådet flyttar
Under mitten av 1600-talet kunde Rådhuset vid Stora Torget inte längre användas som rådhus. Rådet flyttade in i Stora Kompaniets medeltidshus på Strandgatan, nuvarande restaurang Lindgården och möjligen den byggnad som tidigare under 1400- 1500-talet kallades Gutestugan. Byggnaden var dock i dåligt skick, såsom det var på många håll i staden vid den här tidpunkten.
Rådhusets minnesmarkering
Efter de utgrävningar som utfördes under ledning av John Nihlén 1925 markerades Rådhusets ytterkonturer i torgets stenbeläggning. Under åren lopp har markeringarna nötts bort och 1982 skrev dåvarande länsantikvarien Gunnar Svahnström i Nihléns under detta år nyutkomna bok ”Utgrävningarna på Stora Torget 1924-1926”.
Må det tillåtas mig att rikta en vädjan till dem, som i dag har makten i Gotlands kommun, att av aktning för dem som under lång tid från denna plats styrde stadens öden, föranstalta, att rådhusets grunder på nytt markeras i torgets stenläggning.
Tyvärr hörsammades då inte Svahnströms vädjan, men i samband med upprustningen ”Alla tiders torg” under 2010 skall markeringen av Rådhuset åter komma på plats i stenläggningen, vilket tydligen inte skett. Dåligt av ansvariga att inte bättre visa intresse för stadens historia.