Wallérs plats 7

—-Nuvarande företag (2022)—-
Wallers Bar & Kök, Cam & Co
—-Tidigare företag———-
Köpmannen II,
Magnelle,
Enanders kläder,
Wallérska affären,
Handlare Procopé,
Sadelmakare Närström.

Wallérs plats 7. Wallérs Bar & Kök.
Wallérs plats 7. Wallérs Bar & Kök.

Byggnaden Wallérs plats 7 ligger i kvarteret Köpmannen 2. Byggnaden uppfördes omkring 1780 som boningshus. Bottenvåningen byggdes om till butikslokaler omkring 1830. Handlare Claés Henrik Wallér och hans släkt ägde fastigheten 1844 till 1911 och efter handlaren Wallér har platsen fått sitt namn. Norr om den stora byggnaden finns en mindre byggnad, ett skiftesverkshus, som också tillhör fastighet och också med adressen Wallérs plats 7. Även den mindre byggnaden beskrivs nedan.

Nuvarande företag

Gatuplan 
I gatuplanet finns Wallérs Bar & Kök och Cam & Co (se nedan Skiftesverkshus).

Wallérs Bar & Kök, Wallérs plats 7. Foto 2022.
Wallérs Bar & Kök. Menyn en sommardag 2022.

Övervåning och vindsvåning   
Övervåningen och vindsvåningen är inredda som bostäder. Totalt finns det 16 lägenheter i byggnaderna på fastigheten, varav 8 lägenheter ingår i ett lägenhetshotell med namnet Boende Visby.

Tidigare företag

FöretagUngefärlig tidsperiodÄgare/butikschefAnmärkning
Köpmannen II2011 – 2022
Magnelle kläder ?1970-taletOsäkert
Enanders manufaktur1911 – 1971Sven Johan Enander
Wallérska affären1841 – 1911Claés Henrik Wallér
Handlare Procopé1825 – 1844Mårten Henrik Procopé
Sadelmakare Närström1780 – 1825Lars Närström, Anna Maria Närström
Köpmannen II, Wallérs plats 7.

Köpmannen II
Tidigare fanns restaurang Källaren Köpmannen på adressen Södra Kyrkogatan 1, som senare blev restaurang Surfers. Köpmannen II öppnade på Wallérs plats 7 omkring 2011 och fanns troligen kvar till början av 2022.

Wallérs plats 7. Foto 1996. Bild från Visinvent.

Enanders manufaktur


Affären Enanders fanns under många år vid Wallérs plats i Visby. Efter att tidigare ha startat filialer i Visby på två ställen köpte Sven Johan Enander 1910 det Wallérska huset vid Wallérs plats 7 för att sälja bl.a. kläder och skor. Sven Johan Enander föddes den 24 januari 1865 i Ljushults socken, Västergötland. Han startade sin bana som ”knallare”. Med en liten kramlåda på ryggen vandrade Sven Johan genom de svenska bygderna för att sälja varor och på det sättet klara sitt livsuppehälle. Han kom till Västervik som gårdfarihandlare, och 1887, Sven Johan var då 22 år, öppnade han en vävnads- och sybehörsaffär i Västervik. Speciellt för affären var att han satte stopp för det gamla prutandet som var vanligt. ”Här säljer vi goda och billiga varor till bestämde priser.”  Det gick bra för Sven Johan och 1908 hade han uppfört ett nytt modern varuhus i Västervik. I byggnaden fanns bland annat stadens första hiss. Enander startade också affär i Norrköping och 1901 öppnade han affären i fastigheten som han köpt året innan vid Wallérs plats i Visby. Enander sålde bland annat kläder, pälsvaror, handskar, galoscher, leksaker och parfymer. År 1905 ombildades företaget till aktiebolag med namnet Manufakturbolaget S J Enander.

Sven Johan hade en ömsint kärlekssaga som han sällan ville beröra och i så fall endast för mycket nära vänner. Han hade i sin ungdom blivit kär i en flicka som hette Laura Svensson, dotter till en skomakare. Hon kallades ”Vackra Laura” och ”hon var lika vacker som hon var en upphöjd, förnämlig karaktär”. Medan hon och Enander väntade på att få möjlighet att sätta bo drabbades hon av den fruktansvärda folkfienden, tuberkulosen, och rycktes bort i unga år. Lauras död liksom en ungdomsväns död av tuberkulos kom att prägla Sven Johans hela liv. Han kunde heller aldrig glömma sin enda kärlek, Laura. Sven Johan Enander beslöts sig för att skapa en förmögenhet som han avsåg att ställa till förfogande för kampen mot tuberkulosen. Sven Johan visade stor givmildhet under sin levnad och det är många som blev hjälpta av honom. T.ex. bespisade han 10 arbetarbarn under en längre tid varje dag vid en storstrejk1909.

Annons i Gotlands Allehanda 1915.

Den 18 maj 1917 upprättade Sven Johan sitt testamente. Det visade sig innehålla storslagna gåvor till samhället. Avkastningen av donationskapitalet skulle fördelas så att 2/10 delar skulle gå till en sjuk- och pensionsfond, 1/10 till hans födelsesocken Ljushult och 7/10 till Västervik, Visby och Norrköping, där bolaget hade sina affärer. Donationsmedel fån resp samhälle skulle  ”användas direkt till tuberkulossjukas hjälp, som ekonomiskt därav jämväl äro i behov och i första hand till dem som lida av lungtuberkulos och om denna sjukdom blivit effektivt bekämpad, annan folksjukdom”. I testamentet fanns också ett villkor: ” Skulle bolaget någonsin under tio år i följd icke hava lämnat en genomsnittsvinst av fem procent per år, så hava de samhällen jag velat ihågkomma icke förstått att stödja det mål jag levat för och i så fall skall affären avvecklas och den erhållna slutsumman överlämnas till Styrelsen för de svenska lungsotssanatorier som då finns i och för byggandet av ett sanatorium i min födelsesocken.” Lika oväntat som Laura dog skulle och Sven Johan Enander drabbas av döden. Två år efter det att han upprättat sitt testamente inträffade en olyckshändelse. Sven Johan brukade såga och hugga sin egen ved. Han visade vi ett tillfälle en arbetare hur man höll i ett vedträ när det skulle kapas och fick då en träflisa i tummen. Det uppstod ett sår som blev infekterat och ledde till stelkramp. Sven Johan fick genomgå svåra lidande och dog den 20 jan 1919, 54 år gammal.

En av de krafter som tog över ledningen av företaget efter Sven Johan var direktör Eric Heidenberg. Han var med redan från början i Visbyfilialen och arbetade även i huvudaffären i Västervik innan han blev filialföreståndare i Visby under ett femtontal år innan han blev direktör för hela Enanders. År 1944 blev gotlänningen Stig Harrysson Visbyfilialens chef. Stig berättar att Enanders alltid haft en speciell kundkrets från både staden och landsbygden. Stig berättar gärna en historia som utspelades vintertid. Hästgatsbacken var isig och hal ner mot Wallérs plats En bonde kom körande med häst och vagn och kunde inte få stopp på ekipaget med påföljd att hästa och vagn styrde rakt in i skyltfönstret hos Enanders. Olyckshändelsen medförde att bonden sedermera blev stadig kund hos Enanders. När han senare kom in och handlade fällde han ibland repliken: ”De va ja de, som käurd in i fynstre”.

År 1951 renoverades byggnaden och en natt ringde någon till polisen och berättade att Enanders gavlar börjar luta. Man fick snabbt kalla in verkmästaren och hans mannar för att starta det riskabla arbetet att riva gavlarna. Efter renoveringen fick affären bl.a. luftkonditionering, personalrum, herrskrädderi och i övrigt moderna lokaler.

Wallérs plats med den Wallérska affären till vänster. Foto omkring 1895. Bild från Visby förr i tiden.

Wallérska affären

Claés Henrik Wallér öppnade Wallérska affären 1841 vid Wallérs plats 7. På sin tid var affären den största inom konfektionsbranschen i Visby. Fastigheten ägdes då av M. H. Procopé, men 1844 köpte Wallér hela fastigheten. En stor ombyggnad genomfördes 1890, som var efter dåtida förhållanden ovanligt påkostad både interiört och exteriört. Det väckte sensation när man satte in skyltfönster av en storlek som man inte tidigare hade sett i staden.

Wallérska affären. En del av personalen fotograferad före ombyggnaden på 1890-talet. Bild från Visby förr i tiden.
Wallérska affären interiört med de stora skyltfönstren. Foto omkring 1895. Bild från Visby förr i tiden.

Under första delen av 1900-talet började man i allt större omfattning anställa kvinnor, även inom yrken som tidigare var helt mansdominerade. Sömmerskor blev en vanlig syn på skrädderierna. Wallérska affären hade en skrädderiavdelning vid den här tidpunkten där många kvinnor arbetade. Trots att konfektionsindustrin börjat sprida sina produkter, även till landsbygden, fortsatte de många skrädderierna att sin verksamhet till långt in på 1900-talet.

Skrädderiavdelningen i den Wallérska affären. Foto omkring 1920. Bild från Visby förr i tiden.

Claés Henrik Wallér dog troligen 1882, eftersom som hans hustru änkan Hedda Maria Wallér står som ägare till fastigheten. Sannolikt driver hon verksamheten vidare och 1906 bildas AB C H Wallér som tar över fastigheten och affärsverksamheten fram till omkring 1910, då Enander blir ny ägare till Wallérs plats 7. Platsen där gatorna Adelsgatan, Hästgatan och Södra Kyrkogatan ansluter kom att kallas Wallérs plats efter C H Wallér.

Handlare Procopé
Handlare Mårten Henrik köpte 1825 fastigheten Köpmannen 2 av änkan Anna Maria Närström, änka till sadelmakaren Lars Närström. Mårten bedrev handel i byggnaden fram till omkring 1841. Fastigheten såldes 1844 till Claés Henrik Wallér. Läs mer om släkten Procopé som fanns i sju generationer på Gotland.

Skiftesverkshuset

Skiftesverkshuset ligger vid Wallérs plats 7 strax norr om nuvarande restaurang Wallers Bar & Kök. Huset är sannolikt uppfört som stall under senare delen av 1700-talet. Det är ett lite hus i en våning med gaveln mot gatan och inredd vind. Se också nedan under B3 Skiftesverkshus.

Nuvarande företag

I byggnaden finns företaget Cam & Co.

Wallérs plats 7, Cam & Co.

Cam & Co
Företaget Cam & Co arbetar inom frisörsyrket och startade sin verksamhet 1999. I frisörsalongen arbetar tre frisörer, Matilda, Heidi och Lotta, med klippningar och hårvård för damer, herrar och barn.

Matilda, Heidi och Lotta arbetar på Cam & Co, Wallérs plats 7.

”Cam & Co riktar sig till man, kvinna och barn. Vi arbetar för att ge er en så bra upplevelse som möjligt. Vårt fokus ligger på kunskap, service och kvalitet. Hos oss finner du produkter valda med omsorg. Vi arbetar med produkter från Fashion Ave som har en bra miljöfilosofi.”

Fin i håret…
…. efter besök hos …
… Cam & Co, Wallérs plats 7.
Skiftesverkshusets fasad mot söder, vid infarten till gården. Foto omkring 1996. Bild från Visinvent.

Tidigare företag

Guldsmedjan
Företaget Guldsmedjan fanns under 1960-talet fram till 1984 i grannhuset norr om Skiftesverkshuset med adressen Södra Kyrkogatan 1. Dåvarande ägare Odd Magnusson flyttade verksamheten till Södertorg 1984. Sannolikt ingick Skiftesverkshusets lokal i Guldsmedjans verksamhet under perioden 1960-talet till 1984.

Silversmedja
År 1956 inreddes bottenvåningen till silversmedja i Skiftesverkshuset. Förmodligen fanns silversmedjan kvar till in på 1960-talet. Möjligen fortsatte verksamheten och utvidgades till en guldsmedja som expanderade till grannhuset Södra Kyrkogatan 1.

Från stall till silversmedja
Byggnaden uppfördes under senare delen av 1700-talet sannolikt för att användas som stall. Stallet bygges troligen senare om till magasin och 1909 inreddes bottenvåningen till butik. Vilken butiksverksamhet som förekom under perioden 1909 fram till 1956 är okänd.

Husen och gården

Kv Köpmannen 2, Wallérs plats 7.
Tillbyggnaden B2 mot Bremergränd. Foto 1996. Bild från Visinvent.

Kv Köpmannen 2 begränsas av Wallérs plats, Bremergränd, Stettiner gränd och åt norr kv Köpmannen 1. På fastigheten finns fyra byggnader, huvudbyggnaden utmed Wallérs plats, en tillbyggnad utmed Bremergränd, en mindre affärsbyggnad med gaveln mot Wallérs plats och en lagerbyggnad utmed Stettinergränd.

B1 Huvudbyggnad
Huvudbyggnaden ligger utmed Wallérs plats och uppfördes 1780 som ett bostadshus, eventuellt på äldre grund, och kortare än nuvarande byggnad. Det är uppfört med en stomme av kalksten i två våningar. Taket är ett tegeltäckt sadeltak. År 1795 förlängdes huset fram till Bremergränd för att ge plats åt ett sadelmakeri. Omkring 1830 byggdes bottenvåningen om från bostadsutrymmen till butikslokaler av dåvarande ägare M. H. Procopé. År 1841 öppnades den stora Wallérska affären för försäljning av konfektionsvaror. År 1890 gjordes stora ombyggnader då det bl.a. togs upp stora skyltfönster mot Wallérs plats. Ett nytt trapphus byggdes till 1909 mot gården och fasaden fick sin nuvarande mellanbruna puts. Är 1950 genomfördes också stora ombyggnader då väggen ovanför skyltfönstren revs och ersattes med vägg av lättbetong och två entrédörrar mot gatan ersattes av en centralt placerad entré. Tillsammans med bottenvåningen i tillbyggnaden (B2) skapades en stor försäljningslokal. Bottenvåningen försågs med ännu större skyltfönster.

B2 Tillbyggnad
Byggnaden B2 uppfördes som ett packhus vid mitten av 1800-talet i en reveterad träkonstruktion på en hög källargrund av kalksten. Mot gården är byggnaden i två våningar samt källarplan som huvudsakligen ligger ovan marknivån. Mot gränden har byggnaden 2 meter höga fönster i våningen över den höga källargrunden. Huset inreddes på 1880-talet till butikslokal. På 1950-talet utfördes omfattande ombyggnader och moderniseringar och då utfördes en stor försäljningslokal gemensam med bottenvåningen i byggnad B1. Samtidigt tillkom en påbyggnad på andra våningen mot nordöst med gårdsutrymme under och en takterrass ovanpå.

B3 Skiftesverkshus
Byggnaden B3 uppfördes sannolikt som ett stall under andra hälften av 1700-talet med en stomme i skiftesverskonstruktion i en våning och med inredd vind. Taket är ett mansardtak belagt med tegel. Skiftesverkskonstruktionen framträder på byggnadens nordöstra fasad, medan övriga fasader reveterades vid ombyggnaden 1909. Vid ombyggnaden inreddes samtidigt bottenvåningen till butikslokal och huset fick ett skyltfönster i gaveln mot gatan och en entrédörr i sydvästra fasadhörnet. Gårdsfasaden fick då också en entrédörr, två fönster och en takkupa. År 1956 inreddes bottenvåningen till silversmedja.

B4 Magasinsbyggnad
Byggnaden B4 uppfördes omkring 1830 som magasinsbyggnad utmed Stettinergränd. Stommen utgjordes av kalksten i två våningar och huset uppfördes med dubbla vindar med ett mansardtak. År 1911 utfördes en kraftig ombyggnad då den övre vinden revs och huset byggdes på med två nya våningar till samma höjd som byggnad B2. de båda byggnaderna B2 och B4 byggdes samtidigt samman. Det nya taket var också ett mansardtak belagt med tegel mot Stettinergränd. Den tredje våningen försågs med takkupor med två meter höga fönster. Huset användes även efter ombyggnaden som magasin fram till 1950-talet då en del av byggnaden inreddes till skrädderi och personalutrymmen. Idag är byggnaden inredd till bostäder. Byggnaden har kvar ursprungliga portar till källarplanet och ljusgluggar med järngaller från tiden som magasin och även fönster från början av 1900-talet.

Gården
Fastigheten har en liten gård som begränsas av de omgivande byggnaderna. Gården har två nivåer och är kalkstensbelagd. Infarten till gården finns mot Wallérs plats.

Kvarteret Köpmannen 2

Kvarteret Köpmannen
I den södra delen av tomten finns en innergård som används för Kvarteret Köpmannen består av två fastigheter, Köpmannen 1 och 2. Kvarteret ligger centralt i Visby  och gränsar i väst till Stettinergränd, i nordöst till Södra kyrkogatan, i öster till Wallérs plats och i söder till Bremergränd. Under medeltiden var kvarteret beläget i utkanten av själva stadskärnan. Kvarteret kan ha varit delat av två eller tre gränder. I norra delen av kvarteret finns medeltida grund kvar inbyggda i dagens byggnader och även i den södra delen har medeltida grundmurar påträffats. Under 1600-talet bestod kvarteret av tre tomter som var bebyggda av både trähus och stenhus. Under 1700-talet revs det som var kvar av de äldre medeltida husen och ny hus uppfördes delvis på medeltida grunder. I 1785-års husklassifikationnoteras två stenhus med två våningar, ett stenhus med träöverbyggnad samt ett antal träbyggnader. Kvarterets läge vid knutpunkten för viktiga genomfartsleder har medfört handel har dominerat kvarteret sedan 1700-talet och under 1800-talet ökade handeln med följd att större magasinsbyggnader uppfördes och butiker inrättades i gatuplanet. Utvecklingen fortsatte in på 1900-talet, men sedan slutet av 1900-talet har restaurangverksamhet ersatt handeln.

Fastigheten Köpmannen 2
Fastigheten Köpmannen 2 utgör den södra delen av kvarteret och omfattar fyra byggnader. Köpmannen 2 motsvarar tidigare fastighetsindelning S:t Hansroten II:35. Fastigheten var redan bebyggd på medeltiden, även om bebyggelsen låg i utkanten av dåtidens stadskärna. Vid slutet av 1600-talet hade fastigheten ungefär samma omfattning som dagens utbredning och det fanns då ett trähus med gårdsrum samt eventuellt stenhus. Enligt husklassifikationen från 1785 är ett fähus i trä med tegeltak omnämnt, vilket sannolikt är det skiftesverkshus som ännu finns på tomten. Vid ombyggnaden 1909 av skiftesverkshuset finns angivet på gamla ritningar att det tidigare var ett stall. Sedan mitten av 1800-talet ät tomtgränserna desamma som idag.