Långa Lisa

(T15). Marktornet i norra ringmuren närmast väster om Norderport kallas Långa Lisa. Namnet har tornet fått av att det är högt, det högsta i muren, och Långa Lisa har tornet troligen kallats sedan det uppfördes. Det är byggt i sex våningar, en våning högre än övriga torn. Tornet uppfördes på 1290-talet. Utsikten från tornet är förstås imponerande vacker.

Långa Lisa är ett marktorn i Nordermurens nordöstra del där det ligger strax väster om Norderport. Det uppfördes troligen under slutet av 1290-talet då den gamla låga muren försågs med marktorn. Långa Lisa är det högsta tornet i muren, 23 meter, och namnet är förstås kopplat till höjden, ett namn som det haft sedan det byggdes, vilket är unikt. Medan de flesta marktorn är byggda i fem våningar är Långa Lisa uppförd i sex våningar. Bygghöjden motiverades med att tornet står i en sluttning med stigande terräng åt öster och för att i tid upptäcka eventuella angripare österifrån behövde tornet vara extra högt. Tornet är också det bredaste av alla torn.

Långa Lisa är sex våningar högt.
På insidan syns hålen för träbalkarna till våningarna.

På insidan kan man se hål för avsatserna till alla de träbjälklag som har funnits tidigare. Tornet hade säkert en avsevärd försvarsförmåga och inte minst en värdefull utsikt från dess översta bjälklag. Det har förmodligen haft en överbyggnad av trä som fungerat som skyttebalkong med skyddstak, en s.k. hourde. Många av tornen i ringmuren var försedda med skyddstak. En väktargång band samman alla tornen. Vid en undersökning av Långa Lisa 1901 påträffade man en mängd kaststenar i de översta våningarnas nischer, rester som säkert tillhört tornets vapenförråd. Vapen lämpliga att kasta i skallen på en anfallande fiende.

Flaggning på muren. Långa Lisa längst till vänster.
Muren och Långa Lisa från insidan.

Långa Lisa har som de flesta marktorn en flaggstång. Traditionen att flagga på murens torn är från 1829 då prins Oskar besökte Visby. Flaggning på ringmuren sker på årets 17-18  allmänna flaggdagar samt vid större evenemang och besök, cirka 40 gånger per år.

Huset framför Långa Lisa till höger revs sannolikt omkring 1860. Det ersattes senare med en långsides liggande byggnad vid Norra Tullgränd, även den numera riven. I S:t Göranstornet till vänster syns skjulet där repslagaren kokade tjära för impregnering av tågvirke. Teckning av P.A. Säve 1840-talet. Bild från Visby förr i tiden.
När snön lagt sig blir det fina pulkabackar i Nordergraver med start utanför Långa Lisa.