S:t Clemens kyrkoruin

Sannolikt byggdes den första kyrkan här redan omkring 1060, men den är helt ersatt av en senare kyrka vars ruiner är nuvarande S:t Clemens kyrkoruin. S:t Clemens är idag en stämningsfylld plats med mäktiga valv och kolonner. Under medeltidsveckan pågår ofta konserter i det gamla kyrkorummet. Kyrkoruinen förvaltas idag av Hotell S:t Clemens som har sin hotellverksamhet alldeles intill kyrkoruinen. Genom porten från Tranhusgatan kommer man direkt in i hotellets vackra trädgård. Entré finns även från Smedjegatan 3.

Den första stenkyrkan
Platsen där den första kyrkan uppfördes har troligen varit en gammal kultplats från stadens äldsta tid. Här har man funnit fynd från åren kring 1000-talet bl.a. runskrifter. Den första stenkyrkan uppfördes här omkring 1060 ungefär samtidigt som Sankt Hans första kyrka byggdes i södra delen av staden. Dessa två kyrkor är de första kända stenkyrkorna på Gotland. Kyrkan här hade den ordinära romanska landskyrkans form med ett enskeppigt långhus, absidkor och torn, påverkad av westfalisk stil. Utformningen blev senare vägledande vid uppförande av de gotländska kyrkorna på landsbygden. Grunden till denna äldsta kyrka är markerad inne i nuvarande kyrkoruin.

Utbyggnad under 1100-talet
S:t Clematis byggdes ut i många etapper men av allt att döma på ett planerat sätt. Under 1100-talets senare hälft ersattes det gamla koret av ett större kor med ett tvärskepp, på planen markerad med en mörkare grå nyans.

Utbyggnad under 1200-talet
Vid mitten av 1200-talet byggdes den äldre kyrkan om i flera etapper till den nuvarande mycket stora kyrkan. Första utbyggnaden utfördes till det stora kvadratiska långhuset, vilket utformades som en treskeppig hallkyrka med fyra pelare som stöd för nio kryssvalv, och som var närmast identiskt med kyrkan i Lau. Det stora västtornet med utvändiga gallerier på tre sidor tillkom enligt dendrokronologiska dateringar vid 1260-talets slut. Tornet var mycket likt det samtida tornet i Stenkyrka kyrka. Huvudingången på långhusets sydsida var utformad som en ståtlig rundbågig kolonnportal. Senare uppfördes ett stort kor med tvärskepp i söder, byggt öster om långhuset. Vid korets norra sida byggdes en sakristia med en övervåning, som öppnade sig mot kyrkan genom två rundbågiga arkader.

Utbyggnad under 1300-talet
Under 1300-talet byggdes ett vapenhus framför långhusets sydportal, men kyrkans huvudportal verkar senare ha legat i östra delen av kyrkan i det södra tvärskeppet, varifrån man genom en stor spetsbågig öppning nådde långhuset.

Ombyggnader under senare delen av medeltiden
Under senmedeltiden gjordes en del förändringar. En stor genombrytning gjordes i den södra delen av triumfbågsmuren. Anledningen till detta var förmodligen att de som inträdde genom portalen i södra tvärskeppet skulle kunna nå långhuset utan att passera triumfbågsöppningen. Ombyggnad gjordes också, under denna period, av det tegelomfattade rundfönstret ovanför tvärskeppsportalen till ett spetsbågigt masverksfönster.

Församlingskyrka för gotlänningar
S:t Clemens kyrka kom att bli församlingskyrka huvudsakligen för gotlänningar i stadens norra församling, medan den ungefär samtidigt byggda S:t Hanskyrkan blev församlingskyrka för gotlänningar i stadens södra del. Till S:t Clemens upptagningsområde hörde inte bara en del av staden utan även gårdar utanför Visby som t.ex. Hästnäs. Sannolikt på grund av koppling till Danmark för helgonet Sankt Clemens, har det felaktigt tolkats att S:t Clemens kyrka i Visby var församlingskyrka för danska köpmän, men bevisen för detta är tämligen obefintliga. Sankt Clemens, som är sjöfararhelgon, anknyter snarare till de sjöfarande gotlänningarna och måste anses vara av marginell betydelse för danskar, som dessutom knappast var särskilt många i dåvarande Visby.

Sägnen om guldgåsen
En legend om Clemenskyrkan är den om guldgåsen. En skomakargesäll som hette Hans Turitz från Salzwedel i Tyskland satt en gång i början av 1600-talet i ett värdshus i Italien där han råkade höra ett samtal mellan två gotländska munkar. De pratade om en skatt som skulle vara inmurad i S:t Clemens kyrka på Gotland. Skatten bestod av en gås med 24 ungar, alla i rent guld. Lärlingen åkte därför till Gotland där han mycket riktigt hittade gåsen inmurad i väggen. Den unga lärlingen blev en förmögen man. Han stannade kvar i Visby där han gifte sig och blev så småningom vald till Visbys borgmästare. I korets östmur under södra fönstret är några stenar lossbrutna, ja kanske låg skatten där.

Sägnen tycks ha hämtat stoff från Italien, för i Monza äger en kyrka verkligen en guldhöna med kycklingar.

Utgrävningar
Platsen har historiskt gamla anor och fynd som gjorts tyder på att det varit en gammal kultplats från stadens äldsta tid. Vi utgrävningar under åren 1907-09 och 1971-72 har man funnit bl.a. en bildsten av 1000-tals typ och två runskrifter har också påträffats liksom fragment av en gammal gravhäll. På grund av de många gravar som påträffats både i och utanför kyrkan tror man att Clemenskyrkan var en av stadens mest betydande församlingskyrkor. De äldsta gravstenarna i kyrkan är från 1100-talet, och deras ristningar är gutniska. Precis som i övriga kyrkor har flera generationers gravläggningar av vuxna och barn skett inne i kyrkorna. Ossuarierna (benhus) tyder på att innehållet i flera kistor arrangerats om för att ge plats åt nya begravningar.

Stanna upp en stund vid sydingången till ruinen och skänk en tanke åt Botref som en majdag någon gång under 1000-talet eller 1100-talet lämnade denna värld. På en av gravstenarna som står uppställd mot muren innanför ingången står det på latin: ”Den tredje maj lämnade Botref denna värld i Kristus. Vem du än är som står här, utgjut ur ditt hjärta böner för honom”.

1500-talet
Efter reformationen på 1530-talet övergavs kyrkan och användes därefter som stall, uthus och upplagsplats.

1600-1700-talet
Med åren har bebyggelsen kommit allt närmare den gamla kyrkobyggnaden. Alldeles intill kyrkoruinen, Smedjegatan 5, kv. S:t Clemens 5, fanns under 1700-talet en handelsgård där bönderna från främst norra Gotland handlade. Här fanns stallplatser och en med kyrkoruinen sammanbyggd ”bondbod” där bönderna intog sin medhavda matsäck och gjorde nya bekantskaper. Den öppna platsen, se bilden, kallades Smedtorget och kan vara av medeltida ursprung liksom Smedjegatan sträckning. En anmärkningsvärd uppgift förekommer i en lantmäteriakt från 1728, där det framgår att det låg en kalvarp på den lilla torgbildningen. Här kastade man en sten på hög för en lätt och lyckosam färd.

Handelsgården kallades Hederstedtska handelsgården. En lada uppfördes 1739 direkt sammanbyggd med ruinen. Ladan användes sannolikt som spannmålsmagasin. Även S:t Clemens kyrkoruin användes som upplagsplats vid denna tidpunkt. Handelsgården ägdes på 1900-talet först av Carl Johansson och senare av Leo Wennberg.

1800-talet
Vid S:t Clemens norra del låg ett reveterat trähus fram till 1862, S:t Clemensgatan 4, kv. S:t Clemens 2. Trähuset låg där nuvarande gathus ligger och innehöll bostäder, men även en cigarrfabrik tillhörande fru E. E. Odin. Cigarrmärket kallades S:t Clemens. Trähuset brann 1862.

1900-talet – nu
Vägg i vägg med kyrkoruinens södra långsida låg under 1950- 1960-talet Bröderna Eklunds plåtslageri. Gathuset mot Smedjegatan användes då som företagets kontor. Plåtslageriet flyttade sedan sin verksamhet till Skarphällsområdet. Dessa byggnader har byggts om till hotellverksamhet för Hotell S:t Clemens.

Genom ett praktiskt arrangemang har hotellet ansvar för skötsel av kyrkoruinen såsom städning, gräsklippning m.m. Genom att kontakta Hotell S:t Clemens kan den som vill hålla bröllop eller andra festligheter inne i ruinen få hjälp med arrangemanget. Ruinen upplåts även kostnadsfritt för konserter efter överenskommelser med Hotellet.

Under medeltidsveckan pågår olika evenemang i ruinen. Till exempel uppförs olika konserter. Som exempel kan nämnas konserter av Patriarkus och Cantorum curiosa Andra evenemang är kvällssagor vid brasan där man kan sova under bar himmel, bröllop m.m.