S:t Clemens kyrkoruin

(R2). Sankt Clemens kyrkoruin ligger i norra delen av Visby strax intill DBW:s Botaniska trädgård. Sankt Clemens var en av de största och äldsta kyrkorna i Visby under medeltiden och den var säkert mycket praktfull. Den kyrka vars ruiner vi nu kan se är byggd omkring mitten av 1200-talet och är en av de äldsta kyrkorna i Visby. Namnet på kyrkan kommer från helgonet Sankt Clemens som är ett helgon för att skydda sjöfarare. Platsen där ruinen finns är en gammal kultplats med anor från 1000-talet. S:t Clemens kyrka kom att bli församlingskyrka huvudsakligen för gotlänningar i stadens norra församling.

Sannolikt byggdes den första kyrkan här redan omkring 1060, men den är helt ersatt av en senare kyrka vars ruiner är nuvarande S:t Clemens kyrkoruin. S:t Clemens är idag en stämningsfylld plats med mäktiga valv och kolonner. Under medeltidsveckan pågår ofta konserter i det gamla kyrkorummet. Kyrkoruinen förvaltas idag av Hotell S:t Clemens som har sin hotellverksamhet alldeles intill kyrkoruinen. Genom porten från Tranhusgatan kommer man direkt in i hotellets vackra trädgård. Entré finns även från Smedjegatan 3.

S:t Clemens kyrkoruin och Hotell S:t Clemens från Tranhusgatan.
Kvällssagor i S:t Clemens gamla kyrkorum.

Den första stenkyrkan
Platsen där den första kyrkan uppfördes har troligen varit en gammal kultplats från stadens äldsta tid. Här har man funnit fynd från åren kring 1000-talet bl.a. runskrifter. Den första stenkyrkan uppfördes här omkring 1060 ungefär samtidigt som Sankt Hans första kyrka byggdes i södra delen av staden. Dessa två kyrkor är de första kända stenkyrkorna på Gotland. Kyrkan här hade den ordinära romanska landskyrkans form med ett enskeppigt långhus, absidkor och torn, påverkad av westfalisk stil. Utformningen blev senare vägledande vid uppförande av de gotländska kyrkorna på landsbygden. Grunden till denna äldsta kyrka är markerad inne i nuvarande kyrkoruin.

Plan över de olika etapperna av Sankt Clemens utbyggnad. Innersta ramen visar den äldsta kyrkan från 1060 och den yttersta ramen visar nuvarande kyrkoruinens ytterväggar. De olika markeringarna visar 1:a, 2:a, 3:e och 4:e kyrkan. Efter E. Ekhoff 1912.

Utbyggnad under 1100-talet
S:t Clematis byggdes ut i många etapper men av allt att döma på ett planerat sätt. Under 1100-talets senare hälft ersattes det gamla koret av ett större kor med ett tvärskepp, på planen markerad med en mörkare grå nyans.

Utbyggnad under 1200-talet
Vid mitten av 1200-talet byggdes den äldre kyrkan om i flera etapper till den nuvarande mycket stora kyrkan. Första utbyggnaden utfördes till det stora kvadratiska långhuset, vilket utformades som en treskeppig hallkyrka med fyra pelare som stöd för nio kryssvalv, och som var närmast identiskt med kyrkan i Lau. Det stora västtornet med utvändiga gallerier på tre sidor tillkom enligt dendrokronologiska dateringar vid 1260-talets slut. Tornet var mycket likt det samtida tornet i Stenkyrka kyrka. Huvudingången på långhusets sydsida var utformad som en ståtlig rundbågig kolonnportal. Senare uppfördes ett stort kor med tvärskepp i söder, byggt öster om långhuset. Vid korets norra sida byggdes en sakristia med en övervåning, som öppnade sig mot kyrkan genom två rundbågiga arkader.

Utbyggnad under 1300-talet
Under 1300-talet byggdes ett vapenhus framför långhusets sydportal, men kyrkans huvudportal verkar senare ha legat i östra delen av kyrkan i det södra tvärskeppet, varifrån man genom en stor spetsbågig öppning nådde långhuset.

Ombyggnader under senare delen av medeltiden
Under senmedeltiden gjordes en del förändringar. En stor genombrytning gjordes i den södra delen av triumfbågsmuren. Anledningen till detta var förmodligen att de som inträdde genom portalen i södra tvärskeppet skulle kunna nå långhuset utan att passera triumfbågsöppningen. Ombyggnad gjordes också, under denna period, av det tegelomfattade rundfönstret ovanför tvärskeppsportalen till ett spetsbågigt masverksfönster.

Helgonet Sankt Clemens
Helgonet S:t Clemens har givit namn åt S:t Clemens kyrka och även åt Hotell S:t Clemens. Helgonet som även kallades Clemens Romanus var den tredje biskopen (Påve) av Rom under åren 90-97 e. Kr. Han räknas som den förste av de s.k. Apostoliska fäderna, alltså en betydande författare till kyrkliga texter. Han blev för sin tro förvisad från Rom till Krim av den hedniske kejsaren Trajanus. Senare blev han dränkt på kejsarens order genom att bunden till ett ankare bli kastad i havet. Han blev helgonförklarad och hans dödsdag firas den 23 november. Som skyddshelgon för de sjöfarande hade Sankt Clemens en särskild status i Danmark.

Helgonet Sankt Clemens.

Församlingskyrka för gotlänningar
S:t Clemens kyrka kom att bli församlingskyrka huvudsakligen för gotlänningar i stadens norra församling, medan den ungefär samtidigt byggda S:t Hanskyrkan blev församlingskyrka för gotlänningar i stadens södra del. Till S:t Clemens upptagningsområde hörde inte bara en del av staden utan även gårdar utanför Visby som t.ex. Hästnäs. Sannolikt på grund av koppling till Danmark för helgonet Sankt Clemens, har det felaktigt tolkats att S:t Clemens kyrka i Visby var församlingskyrka för danska köpmän, men bevisen för detta är tämligen obefintliga. Sankt Clemens, som är sjöfararhelgon, anknyter snarare till de sjöfarande gotlänningarna och måste anses vara av marginell betydelse för danskar, som dessutom knappast var särskilt många i dåvarande Visby.

S:t Clemens kyrkoruin är idag en stämningsfylld plats med mäktiga valv och kolonner.
Utsikt över S:t Clemens kykoruin.

Sägnen om guldgåsen
En legend om Clemenskyrkan är den om guldgåsen. En skomakargesäll som hette Hans Turitz från Salzwedel i Tyskland satt en gång i början av 1600-talet i ett värdshus i Italien där han råkade höra ett samtal mellan två gotländska munkar. De pratade om en skatt som skulle vara inmurad i S:t Clemens kyrka på Gotland. Skatten bestod av en gås med 24 ungar, alla i rent guld. Lärlingen åkte därför till Gotland där han mycket riktigt hittade gåsen inmurad i väggen. Den unga lärlingen blev en förmögen man. Han stannade kvar i Visby där han gifte sig och blev så småningom vald till Visbys borgmästare. I korets östmur under södra fönstret är några stenar lossbrutna, ja kanske låg skatten där.

Om sägnen stämmer vet man inte, men att mycket av kyrkornas dyrbarheter gömdes undan reformationen på 1530-talet är känt. En man med detta namn har också varit borgmästare i Visby – Hans Turitz dog 1629 och hans epitafium finns i domkyrkan (se bild).

På epitafiumet står bland annat:
Her neden fore ligger begraffuen erlige oc Welacte mand Hans Türitz fordom Borgemester her i Wisbÿ, Barnefød till Saltwedel aff Erlige oc gudfruchtige forældre, och döde her udi Wisbÿ den 16 juni Ano 1629…

Epitafium (minnestavla) över Hans Turitz, finns i Visby domkyrka.

Sägnen tycks ha hämtat stoff från Italien, för i Monza äger en kyrka verkligen en guldhöna med kycklingar.

Utgrävningar
Platsen har historiskt gamla anor och fynd som gjorts tyder på att det varit en gammal kultplats från stadens äldsta tid. Vi utgrävningar under åren 1907-09 och 1971-72 har man funnit bl.a. en bildsten av 1000-tals typ och två runskrifter har också påträffats liksom fragment av en gammal gravhäll. På grund av de många gravar som påträffats både i och utanför kyrkan tror man att Clemenskyrkan var en av stadens mest betydande församlingskyrkor. De äldsta gravstenarna i kyrkan är från 1100-talet, och deras ristningar är gutniska. Precis som i övriga kyrkor har flera generationers gravläggningar av vuxna och barn skett inne i kyrkorna. Ossuarierna (benhus) tyder på att innehållet i flera kistor arrangerats om för att ge plats åt nya begravningar.

Stanna upp en stund vid sydingången till ruinen och skänk en tanke åt Botref som en majdag någon gång under 1000-talet eller 1100-talet lämnade denna värld. På en av gravstenarna som står uppställd mot muren innanför ingången står det på latin: ”Den tredje maj lämnade Botref denna värld i Kristus. Vem du än är som står här, utgjut ur ditt hjärta böner för honom”.

1500-talet
Efter reformationen på 1530-talet övergavs kyrkan och användes därefter som stall, uthus och upplagsplats.

Smedtorget vid Smedjegatan 5 under 1700-1800-talet. Det med ruinen sammanbyggda huset är ”bondboden”. Motivet avbildat från sydöst av M. G. Anckarsvärd, 1826. Bild från Visby förr i tiden.

1600-1700-talet
Med åren har bebyggelsen kommit allt närmare den gamla kyrkobyggnaden. Alldeles intill kyrkoruinen, Smedjegatan 5, kv. S:t Clemens 5, fanns under 1700-talet en handelsgård där bönderna från främst norra Gotland handlade. Här fanns stallplatser och en med kyrkoruinen sammanbyggd ”bondbod” där bönderna intog sin medhavda matsäck och gjorde nya bekantskaper. Den öppna platsen, se bilden, kallades Smedtorget och kan vara av medeltida ursprung liksom Smedjegatan sträckning. En anmärkningsvärd uppgift förekommer i en lantmäteriakt från 1728, där det framgår att det låg en kalvarp på den lilla torgbildningen. Här kastade man en sten på hög för en lätt och lyckosam färd.

Smedtorget har bytt namn till Hederstetska handelsgården. Ladan i bakgrunden är uppförd 1739. Akvarell av P. A. Säve 1845. UUB. Bild från Visby förr i tiden.

Handelsgården kallades Hederstedtska handelsgården. En lada uppfördes 1739 direkt sammanbyggd med ruinen. Ladan användes sannolikt som spannmålsmagasin. Även S:t Clemens kyrkoruin användes som upplagsplats vid denna tidpunkt. Handelsgården ägdes på 1900-talet först av Carl Johansson och senare av Leo Wennberg.

Norra sidan av S:t Clemens kyrkoruin. I det lilla reveterade trähuset fanns det bostäder och en cigarrfabrik som tillverkade cigarren S:t Clemens. Teckning utförd 1862 av G. W. Palm. Bild från Visby förr i tiden.

1800-talet
Vid S:t Clemens norra del låg ett reveterat trähus fram till 1862, S:t Clemensgatan 4, kv. S:t Clemens 2. Trähuset låg där nuvarande gathus ligger och innehöll bostäder, men även en cigarrfabrik tillhörande fru E. E. Odin. Cigarrmärket kallades S:t Clemens. Trähuset brann 1862.

1900-talet – nu
Vägg i vägg med kyrkoruinens södra långsida låg under 1950- 1960-talet Bröderna Eklunds plåtslageri. Gathuset mot Smedjegatan användes då som företagets kontor. Plåtslageriet flyttade sedan sin verksamhet till Skarphällsområdet. Dessa byggnader har byggts om till hotellverksamhet för Hotell S:t Clemens.

Genom ett praktiskt arrangemang har hotellet ansvar för skötsel av kyrkoruinen såsom städning, gräsklippning m.m. Genom att kontakta Hotell S:t Clemens kan den som vill hålla bröllop eller andra festligheter inne i ruinen få hjälp med arrangemanget. Ruinen upplåts även kostnadsfritt för konserter efter överenskommelser med Hotellet.

Under medeltidsveckan pågår olika evenemang i ruinen. Till exempel uppförs olika konserter. Som exempel kan nämnas konserter av Patriarkus och Cantorum curiosa Andra evenemang är kvällssagor vid brasan där man kan sova under bar himmel, bröllop m.m.

Interiörbild från S:t Clemens kyrkoruin tecknad från öster av P. A. Säve omkring 1850. UUB. Bild från Visby förr i tiden.
Bröllop i kyrkoruinen, ungefär 170 år senare än förra bilden.